En medicinsk paradox:

Essentiellt högt blodtryck (hypertension) beror på orsaker som är både inte väl identifierade/förstådda och väl identifierade/förstådda?   

De flesta som utvecklar högt blodtryck får diagnosen primär hypertoni som även kallas för essentiell hypertoni. Diagnos kan ställas när ursprunget av tillståndet är oidentifierad. Nyligen har definitionen om essentiellt blodtryck modifierat från ”orsak ej känd” till det som diskuteras nedan.

En paradox (som nu tydligen gradvis modifieras) framträder: Samtidigt som uttrycket ”essentiellt” hypertoni används så tydligt formuleras EU-riktlinjer1 hur förhöjt blodtryck skall hanteras genom att man anser det känt att hypertoni/hypertension beror på livsstilsrelaterade faktorer/beteenden.

I Sverige beräknas 1,8 miljoner människor ha måttlig förhöjt blodtryck, vilket inte betyder att detta i sig ger upphov till en sänkt livskvalitet eftersom hypertoni sällan ”ger” så tydliga symtom att detta utgör orsak till att man söker hälsovård (från www.SBU.se 2004).

Vår erfarenhet efter 20 kliniska stressmedicinska år är helt i linje med EU-riktlinjerna samtidigt som vi lagt till psykofysiologisk profilanalys av alla de dynamiska parametrar vi har tillgång till (se www.stressmedicin.se cStress mätsystem) och blodtrycksmätningar varannan minut under det att mätningar sker under olika betingelser där vi också testar kapacitet att själv direkt påverka sitt blidtryck (se graf i www.stressmedcenter.com – projekt och högt blodtryck)

Vår uppfattning är att när patienter får nödvändiga och användbara kunskaper, uppmuntran och vägledning att finna ut hur de skall använda den ”biopsykosociala verktygslådan” som har bästa effekt för dem och passar dem bästa så behöver c: 80% inte läkemedel (som ofta utgör ett problem eftersom om de inte sätts ut tillräckligt snabbt så löper patienten risk att svimma p.g.a. för lågt blodtryck) och kan effektivt normalisera sitt egenblodtryck. I vissa fall kan det gå mycket snabbt men det beror ofta på att i stort sett enbart autonoma nervsystemet relaterad biopsykosocial stress utgör huvudorsaken samt att förhöjt blodtryck inte förelagt under många år.

Se mera under utbildningar där vi kommer att mer beskriva en biopsykosocial medicinsk modell som vi kommer att använda i utbildningskliniker vi startar upp – som bygger på 20 års kunskapsutveckling och kliniska erfarenheter.

 

Några fragment från länkar:

”Det finns två former av högt blodtryck: primär och sekundär. Den primära formen orsakar merparten av alla fall med högt blodtryck (ca 95 %). Den exakta orsaken till den primära formen är ej känd med det finns olika teorier. Exempelvis verkar ärftlighet spela en viss roll. Sekundär hypertoni beror på någon annan sjukdom. Det finns en lång rad åkommor som kan orsaka högt blodtryck som exempelvis njursjukdomar eller aortakoarktation. Det finns också kopplingar mellan kost, alkohol- och tobaksintag och förhöjt blodtryck. Exempelvis kaffe, saltlakrits, koksalt och fet mat kan ge förhöjt blodtryck” (http://högt-blodtryck.se/)

”Man använder termen primär/essentiell hypertoni för att beskriva hypertoni som inte specifikt kan spåras till en enstaka utlösande orsak. Men detta innebär inte att etiologin är helt oklar. Hypertoni med en tydlig etiologi brukar klassas som sekundär hypertoni. Oftast beror primär hypertoni i Sverige idag på en kombination av ålder, ateroskleros samt förekomst av en okänslighet för insulinets metabola effekter, insulinresistens. Även om den exakta etiologin för hypertoni vid insulinresistens inte är helt klarlagd så talar dock mycket för att den kompensatoriska stegringen av insulin fungerar salt- och vattenretinerande genom mekanismer som liknar aldosterons effekter”. (https://docs.google.com/viewer?a=v&q=cache:N_aPKazJgM4J:www.lakemedelsboken.se/pdf/Hypertoni.pdf+&hl=sv&gl=se&pid=bl&srcid=ADGEESibjSU17-V0F5cP7ambtJRfq_H79K8QgNL8-ANpY3trbIZhVQE2GEbxmRKoj9skYwNX6DRwtvpryvAeRQPZ0V1Es7hG-sDZ-btbJYc01ymdoDeV1VIvscVj6VP4N8zgv8Tp20wv&sig=AHIEtbQSwZ6-lhzAFRq4i2aDVzY29P8bWQ)

1 Task force – Journal of Hypertension 2007, Vol 25 No 6, sid. 1138

Box 9 Position statement: Lifestyle changes

Lifestyle measures should be instituted, whenever appropriate, in all patients, including those who require drug treatment. The purpose is to lower BP, to control other risk factors and to reduce the number of doses of antihypertensive drugs to be subsequently administered.

Lifestyle measures are also advisable in subjects with high normal BP and additional risk factors to reduce the risk of developing hypertension.

The lifestyle measures that are widely recognized to lower BP or cardiovascular risk, and that should be considered are:

– smoking cessation

– weight reduction (and weight stabilization)

– reduction of excessive alcohol intake

– physical exercise

– reduction of salt intake

– increase in fruit and vegetable intake and

decrease in saturated and total fat intake

Lifestyle recommendations should not be given as lip service but instituted with adequate behavioural and expert support, and reinforced periodically.

Because long-term compliance with lifestyle measures is low and the BP response highly variable, patients under non-pharmacological treatment should be followed-up closely to start drug treatment when needed and in a timely fashion.

Lämna ett svar