Arbetande text – ej klar, så läs med försiktighet!
Kort och uppdaterande sammanfattande om George Kelly och hans Personal Construct Theory, PCT. Kelly menade själv att vi inte skall vara ”slavar under hans tänkande” utan han har förhoppningar om vidareutveckling av hans PCT – i princip som hans relation till vetenskapen och kliniskt i förhållande till kliniker OCH patienter – ”Man as a scientist”-modellen utgör fundament i hans (Fay Fransella, en av hans medarbetare beskriver i detalj just samband mellan Kelly som människa, forskare, kliniker och pedagog medinslag av fysik, matematik och konst) PCT.
Sammanfattning 1: Först ett försök till förenkling (som kommer att uppdateras också (!) av synpunkter jag får!
1. Varje individ tänker/beter/.. sig utifrån sitt subjektiva konstraktsystem (KonSys) – världskarta/paradigm/schema/… – det finns många olika beteckningar på ungefär samma ”sak”. För en relativt enkel beskrivning av ”världskartor” se Stephen Coveys ”7 habits of …” från 1989. Kelly utgår ifrån ”constructive alternativism” som kan förstås som värld 2 i Karl Poppers 3 världar paradigm (https://en.wikipedia.org/wiki/Popper%27s_three_worlds) och kanske också Thomas Kuhn om paradigmskifte (http://www.thwink.org/sustain/glossary/KuhnCycle.htm)
2. KonSys grundstenar internaliseras under första åren från omgivningen – eftersom hjärnans utveckling sker till stor del utanför livmodern och barnet är i början helt hjälplöst (diskuterar på annan plats varför det av biologiska skäl är så). Efterhand så modifieras grundläggande internaliseringar i olika grad hos olika individer, allt ifrån fortsätter att vara extremt externt beroende (extern locus of control) till olika grad av intern kontroll. Kelly diskuterar reconstruction (förekommer i princip reconsolidation (Karim Nader m.fl.) i termer av att befria sig från slav under destruktiva, traumatiska uppväxtförhållanden!
3. Utifrån aktuell KonSys så orienterar individer i sin miljö och försöker skapa (konstruera) meningsfull förståelse av de komplexa processer som hela tiden pågår. Ingen har tillgång till en objektiv sann bild av vad som sker utan den tolkas mer eller mindre automatiskt utifrån den unika KonSys som vare individ har.
4. I princip så representerar varje individs KonSys ”subjektiva verklighet”, vilket i princip i början alla tror = den objektiva verkligheten. En del inser att så inte är fallet och andra kan ha svårare att inse detta, vilket hela tiden skapar problem. Samtidigt kan man undervärdera sin egen KonSys (duger ej …) och förlita sig på att andra vet/kan/förstår/.. bättre. Alltså, även om varje människas KonSys skall respekteras (givet ej juridisk ej acceptabel) samtidigt som den kan vara mer eller mindre funktionell utifrån kulturkontexts normer och paradigm inklusive psykiatriska regelverk etc.. Vid psykoterapi (Kelly ogillar namnet liksom diagnos … men använder det för att kommunicera med andra eftersom dessa är vedertagna) skall klinikern försöka sätta sig in i patientens KonSys och försöka frigöra sig från sitt eget KonSys – samtidigt som man använder det som benämns ”Professional Construct” till skillnad från (individer) ”Personal Construct”! Inte helt lätt men om man är lyhörd, samspelar väl så kan alternativa konstraktsutvecklingar identifieras, planeras testas och utvärderas innan man väljer vilken väg som skall vidareutvecklas! Ett sätt att inte fastna i naiv besser-wisser position visa Thales på för c 2500 år sedan (se http://stressmedcenter.com/vetenskap)
5. Diagnos, behandling och utvärderingar/dokumentationer sker utifrån ”man as a scientist”-modellen, d.v.s. patienten är doktoranden (Som äger problemet/frågeställningen (även om den är knepig professionellt sett) och klinikern representerar handledaren! En diagnos är alltid en diagnoshypotes (eftersom vi inte grundar oss på absolut kunskap!) och genererar en behandlingshypotes som noga valideras fortlöpande (via single case design) under interventionens gång vilket möjliggöra modifieringar vid behov!
6. PCT (Personal Construct Theory, Kelly, 1955) utgör den vetenskapliga plattformen som är direkt praktiskt tillämpbar och innehåller utrednings- och utvärderingsinstrument och åtgärdsverktyg som till stor del inte förekommer inom traditionell psykoterapi. Kellys PCT utvecklades under 1930-50 talet i USA till stor del under depressionen på landet där han och hans studenter hade en ambulerande verksamhet som inte alltid patienter kunde betala för. Kelly var ovanligt väl kunnig inom fysisk, matematik, filosofi. teaterkonst, kultur
Sammanfattning 2: Om vi lyfter fram tre huvudfokus (A-B-D) vid formella eller informella (kliniska såväl som ”privata”!) problembearbetningar/interventioner/… utifrån PCT tänk;
- Analys/utredning/diagnoser – så kan vi utskilja åtminstone två ”motpoler”;
- Fiskafänget – klinikern avser att fånga/passa in patienten i sin (och/eller DSM psykiatriska regelverket) anteciperande/förväntade diagnosfålla
- Fågel, fisk eller mittemellan – Tillsammans leta fram (de sannolikt möjliga) nycklarna får att sedan testa nedan …. (patienten som rimlig och uppmuntrad medarbetare ..)
- Behandlingar/åtgärder/interventioner – med två ”motpoler”;
- Patienten skall enbart anpassa sig till de påbud (regelverk) som experterna erbjuder
- Patienten, ägare att problemen, intar rollen som doktorand som ab handlaren utbildas och (vid behov) guidas framåt mot målet – som är total (eller nästan) återställd (eller vidareutvecklad) hälsa – där (de möjliga) nycklarna som passar in i nyckellåsen (bearbetas utifrån HyPTeEl-modellen – se nedan*). Patienten ses inte som ett problem utan som resurs – utifrån manualen ”Patienten som utbildad, aktiv resurs i sin egen rehab” (BvS 1997)
- Dokumentationer/Utvärderingar – med två ”motpoler”;
- Utvärderingar sker inte (eller inte effektivt) alltid inom formella vårdorganisationer men när det ser är det ofta efter strikta, rigida formalistiska strukturer/regelverk (som kan statistikföras men ej relaterar till verkligheter
- Utgår ideografiskt (varje individ biopsykosocialt unik) men på sådant sätt att data kan användas också på nomotetisk/normativ nivå – speciellt inom AI-ReLy (Artificial Intelligence Reference Library), ett analyssystem som är klarplanerat men ej konstruerats pga frånvaro av ekonomiska medel).
Ovan handlar alltså om metaforen ”söka nycklarna och låsen och passa ihop dem” – kanske nedan passar in också? (BvS 2016-09-11 från ”Placebo 2007-2017.doc”)
Lyktstolpen: En man (A) hade fått en placebo nyckel av Hippokrates men är borttappad. En man (B) kommer och får se honom stå och leta i ljuset från en lyktstolpe. B: Vad har du tappat? A: En nyckel. B: Var tappade du den? A: Där borta – där det är mörkt. B: Varför letar du inte där? A: Ser inget. B: Hmmm när jag passerade där såg jag i ljuset från ett stjärnfall en nyckel – kanske det var din? A: A tack. Då skall jag direkt gå dit och vänta till nästa stjärnfall.
Inte lätt att försöka kasta (sannolikt) kunskapens ljus över ”sanktionerade kunskapsvetare-områden” eftersom det är kritiskt vilken lampa (vetenskapsparadigm) vi använder när vi kommunicerar. Här gäller ”lika barn söker bäst” – annars gäller utanförskap och mobbing … kanske. Komplexa fenomen kan vara svåra att belysa i ett reduktionistiskt mörker eftersom paradigmet kan lägga förvillande krokben.
* HyPTeEL-modellen = Hypotes-Plan-Test-Evaluerings modell, alltså i princip den struktur som används vid vetenskapligt arbete (beskriv mer i detalj på annat håll!)