Below is just upstarted! Denna flik är just uppstartad! 2081-05-29
Mer info kommer – nedan är engelsk text som jag har översatt
NB Links below are in English and translated below!
1. Nedan beskrivs en viktig klinisk studie/argumentation som påvisar att hormonbehandling i form av anti-androgenbehandling kan få motsatt effekt – alltså inte bromsa utan öka cancerns utveckling! Något som man observerat tidigare men fullt ut ej förstått varför. Äntligen får vi välgrundad information om varför som underlättar en effektiv klinisk tillämpning. OBS kliniker kan EJ belastas för att man inte vetat om detta eftersom det inte tidigare var förstått/känt/…! Samtidigt – även om vi alltid bör utveckla mer ingående kunskap om nyutvecklad kunskap – så bör SOX-11 tas hänsyn till vid anti-androgen behandling (Se mer nedan).
2. Sedan om ”Är cancer en mitokondriedysfunktion (Se ”2” nedan)
1. Gen = nyckeln till varför antiandrogenbehandlingar är inte alltid effektiv
Män som diagnostiseras med avancerad prostatacancer sannolikt att hitta hormonbehandling en del av de rekommenderade tillvägagångssättet. Prostatacancerceller drivs ju ofta av androgen. Läkemedel som blockerar detta hormon kan i huvudsak hjälpa svälta cancerceller och bromsa sjukdomens progression i processen. Även om inte ett botemedel, kan antiandrogen behandling har bedömts mycket användbara för att hjälpa vissa män få en högre livskvalitet längre. Behandling, dock är inte effektiva för alla män. En viss procentandel, i själva verket kan hitta att antiandrogen behandling gör sin cancer sämre istället för bättre.
En nyligen genomförd studie fokuserade på anti-androgen behandling och varför det hjälper så ofta en del män men skapar en förvärrad situation för andra. För att bättre förstå mekanismen bakom skillnaden, har möss (men högst också sannolikt människa) vecklats med brist på två tumör suppressor gener. De två generna har upptäckts vara muterade hos cirka 25 procent av män som diagnostiseras med avancerad prostatacancer.
Efter att mössen utvecklates, behandlades de med antiandrogen behandling. Forskarna fann behandling hos möss ledde också till accelererad tumörtillväxt, mycket likt som det gör för en liten andel av mänskliga patienter. Detta ledde till upptäckten att en särskild gen, SOX11, anses/tycks omprogrammera celler så att de saknade androgenreceptorer. SOX11 befanns i huvudsak skapa en situation där antiandrogen behandling berikar/utvecklade tumörer i stället för att svälta dem.
Män som diagnostiserats med prostatacancer uppmanas att tala med sin läkare om alla behandlingsalternativ. De bästa rekommendationerna kommer att bero på uppgifter som är unika för varje människas mål.
More -> ”Based on our findings, genetic testing to identify SOX11 and the master regulators may be considered before embarking on anti-androgen therapy for patients with advanced prostate cancer,” said Dr. Shen.
http://newsroom.cumc.columbia.edu/blog/2017/05/04/advanced-prostate-cancer-treatment-failure-due-to-cell-reprogramming/ https://www.sciencedaily.com/releases/2017/05/170504161518.htm
Mer länkar om SOX-11
https://www.news-medical.net/news/20170504/890/Swedish.aspx
…
2. Kan cancer vara en metabol sjukdom/dysfunktion ..
Kan vi utifrån nedan kunskapsinriktning förvänta oss att vi kan förebygga utveckling av cancer och kanske bota den med egenvård? Eller, med egenvård tillsammans med mer traditionell behandling? Det har länge funnits parallella mer eller mindre väl underbyggda idéer/teorier/hypoteser .. om hur cancer utveckla på ett dynamiskt sätt som inte bara är genrelaterat utan i huvudsak livsstilsrelaterat där gener ”skruvas på och av” på grund av våra beteenden.
Löste Otto Warburg cancerns gåta redan 1926 frågar http://www.svaradoktorn.se/427029039/3828505/posting/ och mer och mer riktas fokus på metabolismen generellt och mitokondriernas ”hälsa” specifikt! Detta har vi alltså inom biopsykosocial medicin förväntat oss och på olika sätt förberett oss, i alla falla en del av oss. Min egen avhandling från 1986 var en biopsykosocial stressmedicinsk verktygslåda som förädlats genom åren under intensivt kliniskt arbete med olika patientpopulationer där integrerad psykofysiologi utgjort en hörnsten. I dag benämner jag den biopsykosocial medicinsk (icke-inkorrekt sockerpiller konceptualiserad ->) placebo verktygslåda ) placeboverktygslåda i aktuell utformning som kommer att publiceras inom ett år. Plötsligt 3 maj diagnosticerades jag helt oväntat med mycket aggressiv prostatacancer. Så – min egenträning (gör alltid detta med metoder jag utvecklat innan jag utsätter patienter för detta – i detta fallet egentligen svår PTSD där bl.a. en ny hypnosmetod ingår. Faktiskt, perfekt för cancer också, d.v.s. om man utgår ifrån detta jag refererar till nedan! Jag saknar en hel del i traditionell cancervård (som jag känner till!) för att en integrering av egenvårds placeboverktygslådan med traditionell behandling skall kunna ske, men återkommer till detta i annat sammanhang. Här nu bara vill jag nedan presentera ”kan cancer vara en metabol dysfunktion?
Nedan länk https://ngmedicine.com/could-cancer-be-a-metabolic-disease/ (se också t.ex. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4493566/) ger en ganska förenklad men tänkvärd (anser fler än jag) förklaring och föreslår applikationer MEN som vanligt, granska kritiskt och tänkt på att förändringar sker oftast helst med små steg som över tid kan bli stora framsteg! Tänkt också på att vi alla är lika men också olika! Skräddarsyende kallar vi i manualen ”patienten som utbildad, kompetent resurs i sin egen rehab” där verktygen kritiskt granskande studeras, lärs in och verkligas utifrån den enskilde individens förutsättningar och möjligheter – när det går assisterat med olika former av feedback- biofeedback – neurofeedback.
Skall snarast översätta delar av länken och diskutera hur vi genom åren använt verktygslådan som alltså dessutom innehåller andningsfysiologisk träning med eller utan ”metabol och autonom biofeedback”.
Om länken ovan verkar för revolutionerande så är det ofta så vi upplever sådant som ”vänder upp och ner” på traditionella synsätt! Vilket i sig varken betyder att det r rätt eller det tidigare är det. Thomas Kuhn har tydligt påvisat detta – som nog fallit i glömska som mycket annat, t.ex. Otto Warburgs ”tänk”.
Below somewhat similar to the above but some not quite;
Cancer as a dynamic process, which can be treated with biopsychosocial medicine (real) placebo treatment toolbox?
Introduction: “Cancer is widely considered a genetic disease involving nuclear mutations in oncogenes and tumor suppressor genes. This view persists despite the numerous inconsistencies associated with the somatic mutation theory. In contrast to the somatic mutation theory, emerging evidence suggests that cancer is a mitochondrial metabolic disease, according to the original theory of Otto Warburg. The findings are reviewed from nuclear cytoplasm transfer experiments that relate to the origin of cancer. The evidence from these experiments is difficult to reconcile with the somatic mutation theory but is consistent with the notion that cancer is primarily a mitochondrial metabolic disease”. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4493566/
Partly based on the above, I have during the years (the above has been assumed for years before the above publication), reading the literature on placebo as well as studied some well controlled cases (e.g. from 1957), I have during last 30 years work on this important issue and more intensely the last two years (no knowing I would also be a patient, first May 2th 2018, I realized it). The work will be published first in 2019 or 2020 – depending on my own capacity to work. Summarized at www.biopsychosocialmedicine.com and www.stressmedcenter.com contenting a biopsychosocial medicine toolbox including a new hypnosis approach – base largely on George Kelly´s and George Engel´s work as well as my own dissertation 1986 at Uppsala University.
Partly based on the above, I have during the years (the above has been assumed for years before the above publication), reading the literature on placebo as well as studied some well controlled cases (e.g. from 1957), I have during last 30 years work on this important issue and more intensely the last two years (no knowing I would also be a patient, first May 2th 2018, I realized it). The work will be published first in 2019 or 2020 – depending on my own capacity to work. Summarized at www.biopsychosocialmedicine.com and www.stressmedcenter.com contenting a biopsychosocial medicine toolbox including a new hypnosis approach – base largely on George Kelly´s and George Engel´s work as well as my own dissertation 1986 at Uppsala University.
Below a brief discussion of dependent measures – in research as well in clinical work.
BvS-> “Summary: Treatments should lower the PSA level (at least at first), although in some cases they may just help keep it from rising further, or even just slow the rise. Of course, other factors, such as whether you’re having symptoms from your cancer and whether it is growing based on imaging tests, are also important when deciding if it might be time to change treatments …” https://www.cancer.org/cancer/prostate-cancer/treating/psa-levels-after-treatment.html
BvS-> Based on the above, now when I also is a patient with dysfunctional prostate cell behaviors, I will to use PSA as dependent variable on my own case as an outcome measure indicating if my own use of the “biopsychosocial medicine placebo tool box” has effect, I have been working with over the years but intensely last 2 years (not for my own use! But which suddenly emerge to be!). As I have control of my independent variables (the toolbox usage according to my tailored plan) as well as I have PSA data since 2007 as well as subjective data (and also psychophysiological data as RSA, etCo2, …) and I can not exclude that the organized use of the placebo toolbox since diagnostic criteria was received, a decrease in SA might indicate a decreased PSA cannot be excluded – and if it is a decrease, it could further be validated in a new biopsy! Based on not only my own work on “real” placebo, that is, e.g. one of the toll is a Limbic systems spatial focused activation partly based on a new kind of sequential-spatial integrating hypnosis as well as other tools where specified prototypical “diet treatment” is one more, effect on cell dysfunctional development related to mitochondria and cancer cannot be excluded! Therefore, I wish some fresh data on the present position in an assumed dynamic development of cell behaviors causing dysfunctional behaviors in terms of in this case cancer behaviors.
Summarizing; As I see it all biopsychosocial medicine behaviors are dynamic complex over systems integrating ones which often are treated as not dynamic – on different time schedules of course! Working with biofeedback, I try to understand how mitochondria dysfunctions as cancer behaviors can be more dynamic followed enabling biobehavioral interventional approaches – integrated with traditional or not (need to be carefully examined of course!). PSA measured as discussed above may not be effective but at present stage of work we need to find out how to increase the – as much dynamic as possible – independent measurers – as well as dependent /outcome measures!
Elsewhere, I will present the content of the biopsychosocial medicine placebo toolbox!
Where it will be, will be described here!