Fråga 1: Varför kan livsstilsbeteenden få så många olika destruktiva konsekvenser i termer av livsstilsrelaterade sjukdomar (om vilka som anses relatera till livsstil se http://stressmedcenter.com/tank/livsstilsrelaterade-sjukdomarproblem-behandlas-med-lakemedel
Utifrån dagens begränsade biopsykosociala medicinska kunskap – där tyvärr vi mer och mer inser hur läkemedelsintressen styr medicinsk forskning och utbildning med konsekvenser för alla, patienter och kliniker – kan vi med hög grad av säkerhet kan vi utifrån ett biopsykosocialt medicinskt systemperspektiv formulera följande utgångspunkter och uppfattningar
- Skillnaden mellan en bakteries – och en människans genom är förvånansvärt liten. Men desto större skillnad föreligger när vi tar hänsyn till komplexitet och flexibilitet i utvecklingen av nervsystemet hos människa – här är skillnaden alltså oerhört stort mellan bakterie och människa . Nervsystemet/hjärnan kan ses som ett interface mellan organismens genom och dess sociala, ekologiska verklighet. Mikroorganismer ”låter” externa faktorer styra dess utveckling medan människan kan ses som stort sett raka motsatsen, d.v.s. utvecklar intern förmågor att hantera och påverka externa faktorer/processer på ett synnerligen komplext sätt. Men detta har för människan sitt pris – vi representerar inom oss större delen av den fantastiska evolutionära resan i all dess komplexitet (se mer nedan). Genom att människan tar mer och mer över evolutions ”egna” mekanismer eller sätter dem mer och mer ur spel så skapar vi en utveckling som mer och mer främjar oss från vår organisms evolutionära neurobiologiska grundlivsvillkor – de äldre delarna ”hänger” INTE ALLS med i svängarna. Så den fantastiska resan hjärnans utveckling representerar och utgör har nu skapat ett växande hot mot vår egen överlevnad.
- Som exempel på den extrema komplexiteten om vilken vi kunskap och förståelse är begränsad (men väl finns läkemedel trots detta i alla fall för det mesta symptom/sjukdomar) kan nedan några inte helt väl förstådda men ytterst viktiga (som vi dock förstår ganska väl komplexa system tjäna (ytterst förenklat)
- Olika försvarssystem – immunsystemen – stressystemen (där nedan system samspelar ytterst komplext)
- Autonoma nervsystemet – sympatikus – parasympatikus
- Glykos – Insulin – Glukagon system
- Acetylkolin – Noradrenalin – Adrenalin system
- Dopamin – serotonin system
- Endorfinsystemen – Oxytozin system
Ett annat sätt att ”se” komplexiteten är att fokusera på centrala nervsystemet, vegetativa och autonoma nervsystemen, metabola och kardiovaskulära (hjärt-kärl-) system.
Den extremt komplexa neurobiologiska ”utrustningen” vi har, har utvecklats under årmiljoner och den revolutionen vi nu utvecklar inom evolutionen är endast ett kort ögonblick i detta perspektiv. Är det då konstigt att just de våldsamma förändringar av evolutionens process som människan genomfört får negativa konsekvenser för oss som neurobiologisk art – där en av konsekvenserna är det vi kallar för livsstilsrelaterade sjukdomar och mentala problem?
Fråga 2: Men, kan man fråga sig, vi kan ju inte backa till stenåldern eller tidigare? Hur kan vi förändra livsstilsbeteenden så dessa står i samklang med vår neurobiologiska utrustning?
Tyvärr har knappast biopsykosocial medicin påbörjats (av skäl som även framkommer ovan hoppas jag) vilket för fler av oss humanister är totalt omöjligt att förstå såvida man inte helt frankt hävdar att profitintressen hindrar detta. 1964 lyckades man i USA få ihop en undersökningskommitté som trots motstånd från tobaksindustrin lyckades åtminstone få en liten, men dock, förändring i tobaksmonopolets kunskapsspridning. Nu försöker man (2012) få till stånd samma sak för sockrets numera välkända destruktiviteter – inte minst för barnen och deras hälsoutveckling (företag försökte via reklam få 1-2 åringar äta mera godis, vilket vi vet ökar förekost av diabetes och dess följdsjukdomar). Sedan länge har liknande behov förelegat för att få till stånd en undersökningskommission som granskar läkemedelsmedicinen och relaterade industri avseende livsstilsrelaterade sjukdomar.
Det borde vara uppenbart för väl upplysta människor att livsstilsrelaterade sjukdomar/problem inte ”behandlas” med läkemedel – eller är det inte det? Varför låter ledande politiker och allmänheten bara läkemedelsanvändning bara fortgå? P.g.a. av brist på korrekt information? P.g.a. att man inte ifrågasätter? Är och har läkemedelsmedicinska företrädare intresse av att kunna/förstå/ livsstilsmedicin?
Det var inte svar på min fråga 2 – vad kan vi göra?
Vad kan vi göra själva för att förebygga eller åtgärda (när så är möjligt) livsstilsrelaterade sjukdomar?
Vi kan leva litet ”som om” vi levde på stenåldern eftersom vi inte kan leva som människan gjorde på stenåldern eller tidigare.
Det betyder
Att vi behöver röra på oss dynamiskt, gärna funktionellt och mycket mer än de flesta gör idag! Att vi inte stöter på sabeltandande tigrar betyder inte att pulsvariationer utesluts. Dessutom finns det ”artificiella hotsituationer” som inte bara behöver lösas utan också med fördel får motionsrelaterad förbränning
Att äta (någorlunda) ”naturlig” föda och gärna laga den själv/tillsammans (kan t.ex. förberedas på helger) – flera kockar på jobbet gör inte alltid soppan sämre.
Att vi ser till vi får återhämtningar och då också ser till att vi andas dynamiskt, biologiskt korrekt – något som ofta tyvärr ofta utvecklas destruktivt även om man inte själv eller hälso- och sjukvården observerar detta . Neurobiologiskt destruktivt andningsbeteende är en vanlig bidragande orsak till utveckling av många sjukdomar/problem. Äter vi dessutom mycket snabba kolhydrater så påverkar vi andningen ”bakvägen” mycket destruktivt. Korrekt andning kan man lära sig – men om man redan fått problem så bör det ske under biopsykosocial medicinsk kunskap – något som tyvärr inte är vanligt förekommande.
Att leva dynamiskt och problemlösande aktivt (inte passiviseras som många gör idag som åskådare ..) själv men också tillsammans med vår nära/medarbetare. Utveckla konstruktivt resonerande och relaterande utgör en hörnsten även i dagens samhälle.
Att inte bara leva av naturen utan också med den. Att finna an balans baserad på vår evolutionära historia och dagens samhälle – kanske det mest avgörande för vår hälsoutveckling
Att se ”alla vinner” i att tillsammans utveckla hälsa och livskvalitet utifrån ett humanistiskt och empatiskt förhållningssätt.
Att vi också finner en samklang mellan vår hjärnas evolutionära utveckling där vi härbärgerar reptil-, lägre däggdjurs-, högre däggdjurs och primat/mänskliga hjärnan där vi lär oss att undvika manipulationer (reklam) som försöker påverka oss till destruktiviteter (men andras profit) genom att ”gå rakt på” de äldre delarna av vår hjärna – genom sex och socker (men också i vissa sammanhang, spel, våld …). Psykologin och psykiatrin har ännu inte uppnått en kunskapsnivå (och relaterade empiriska undersökningsmetoder) att vi kan förstå vilka konsekvenser sådan påverkan får. Även om vi inte beter oss som reptiler som kanske en del av vårt humanistiska arv ”tappar balansen” – många våldsbrott tyder på detta.
Sammanfattning: Genom att ”som om” modifiera vår livsstil och balanser våra evolutionära neurobiologiska ”hälsobehov” och dagens livssituation så kan vi förändra mycket av de problem som ett enbart jagande utifrån dagens krav och livssituation kan vi påverka vår- och folkhälsans framtid. Men det har troligen mycket mer omfattande konsekvenser än vad som diskuteras här – politiskt, kulturellt (se kulturell medicin fliken), utbildning och samlevnadsmässigt men framförallt att en balans uppstår mellan profit- och humanistiska intressen där en genomgripande förändring av läkemedelsmedicinen framstår som kanske den absolut viktigaste prioriteten!
Genom att genomföra förändringar i livsstilsbeteenden enligt ovan så kan vi alltså – utifrån dagens dock begränsade kunskap – påverka potentiell negativ utveckling hos alla de många komplexa systemen och deras samspel och därmed bygga vidare upp vår hälsa.